somewhere over the rainbow.
Önskar jag hade sagt allt det där som jag menade att jag skulle säga idag. Men jag grät som en liten barnunge och fick inte fram ett ord. Du måste förstå hur mycket du har betytt för mig de här månaderna, och hur mycket du fortfarande betyder. Och jag älskar dig visst. Fast inte så mycket som jag borde. Du förtjänar bättre. Det är bara så.
Du har varit en trygg famn att somna i och du har funnits där hela tiden. Jag har fått gömma mig hos dig när allting annat har blivit alldeles för jobbigt. Vet inte om jag hade klarat de här månaderna om inte du hade funnits vid min sida.
Så jag antar att jag bara vill säga tack. Och förlåt.
Förlåt, förlåt, förlåt.
Det känns helt åt helvete nu, men jag vet inte, det kanske är bäst såhär?
Du har varit en trygg famn att somna i och du har funnits där hela tiden. Jag har fått gömma mig hos dig när allting annat har blivit alldeles för jobbigt. Vet inte om jag hade klarat de här månaderna om inte du hade funnits vid min sida.
Så jag antar att jag bara vill säga tack. Och förlåt.
Förlåt, förlåt, förlåt.
Det känns helt åt helvete nu, men jag vet inte, det kanske är bäst såhär?
Kommentarer
Trackback
