winnerbäck.
"Men stjärnor glittrar vackert och det vimlar
av passioner kan det tyckas
Men inga stjärnor, inga himlar
över dom som inte lyckas
Som en skymt i varandras blickar, innan allting faller loss
Som ett konstgjort litet bloss
Som en pacemaker som tickar, för oss."
Tänk att komma på sådana texter, att kunna trolla med ord och göra att allt man producerar låter vackert. Jesus Amalia, Lasse, jag älskar dig!
Åkte hem till Munket idag, eftersom jag inte skulle jobba. Pratade med mammi om en del jobbiga grejer. Trots att mår så himla mycket bättre idag än jag någonsin gjort så finns det ärr i själen som aldrig kommer läka. Och det svider något så otroligt så fort du kommer på tal. Hur du ens orkar leva med dig själv förstår inte jag. Men med mitt hat skadar jag inte någon annan än mig själv, så trots att det är så oerhört svårt, måste jag börja försöka släppa allting. Allt det här har väckt minnen till liv som jag trodde att jag hade förträngt, men allt finns kvar. Att såna människor får finnas...
Jag sågar den ändå;) men jag ska se den med;)
jag har inget photoshop längre:( men när jag får det så ska jag hjälpa dig:)