arg och ledsen.
När jag kom från Munkfors idag och skulle ta stadsbussen till Norrstrand satt två killar i 15-16års åldern bakom mig.
- Fan, va gött. Int en enda utlänning på bussen. Int ens busschaufförn. Nu känner jag mig hemma.
- Men döh, koll i bussen breve, den går säkert t Kronoparken, det sitter en hel drös m svartinger där bak.
- Höhöhö...
Att höra detta gjorde så fruktansvärt ont i mig och jag undrar vad det är som har fått dessa unga grabbar att hata. Om det är en hård uppväxt, taskig bekantskapskrets eller bara dumhet och rädsla.
Och jag undrar om det är dumhet och rädsla som gjorde att jag inte vände mig om och sade ifrån. Jag pratar om att jag vill förändra och göra världen till något bättre. Men vad ska jag kunna göra om jag inte ens kan öppna käften och säga när jag tycker att någonting är fel?
Måste tuffa till mig lite...
- Fan, va gött. Int en enda utlänning på bussen. Int ens busschaufförn. Nu känner jag mig hemma.
- Men döh, koll i bussen breve, den går säkert t Kronoparken, det sitter en hel drös m svartinger där bak.
- Höhöhö...
Att höra detta gjorde så fruktansvärt ont i mig och jag undrar vad det är som har fått dessa unga grabbar att hata. Om det är en hård uppväxt, taskig bekantskapskrets eller bara dumhet och rädsla.
Och jag undrar om det är dumhet och rädsla som gjorde att jag inte vände mig om och sade ifrån. Jag pratar om att jag vill förändra och göra världen till något bättre. Men vad ska jag kunna göra om jag inte ens kan öppna käften och säga när jag tycker att någonting är fel?
Måste tuffa till mig lite...
Kommentarer
Trackback
