tentaplugg.
Har nu i snart fyra intensiva veckor läst historia i skolan och det vankas tenta på fredag.
Eftersom vi utöver tentaplugget har haft diverse andra uppgifter att göra, så känner jag tentaångesten smyga sig på, som ett brev på posten såhär på söndagskvällen.
Jag har pluggat alldeles för lite denna helgen så imorgon blir det fullt ös - medvetslös. Verkligen.
Jag känner dock att det har varit himla bra att jag varit med på nästan alla föreläsningstillfällen, det som står i böckerna känns på så vis lite mer bekant. Imorgon vankas ännu en föreläsning och sedan blir det en heldag i biblioteket för att skriva instuderingsuppgifter.
Stenålder till och med 1921 när kvinnor får rösträtt i Sverige, ganska mastigt faktiskt. PUH!
I'm Forrest. Forrest Gump.
Jag älskar Forrest Gump. Älskar sklidringen av människorna. Älskar historien. Älskar citaten. Älskar Forrest Gump.
"Life is like a box of chocolate, you never know what you're gonna get"
"Stupid is what stupid does"
sura, arga, livsfarliga busschaufförer!!
Jag tycker att det hör till vanligt hyfs att hälsa när jag går på bussen men det är väldigt sällan, nästan aldrig, som jag får ett hej tillbaka. Däremot ska det vinkas hejvilt till andra bussar som man möter längs vägen, oavsett om man möts på en raksträcka eller mitt i en korsning, vinkas ska det ändå. Livsfarligt ju!!
Om man hatar sitt jobb så fruktansvärt att man inte ens kan bemöda sig med ett hej till sina resenärer eller i alla fall, köra som folk, tycker jag faktiskt att man ska byta jobb!
hockeysnack.
Efter att ishockeyspelaren Martin Sevc under matchen mot HV 71 skrek "jävla zigenare" har jag funderat lite på kulturen kring sporten. Att skrika något så uppenbart rasistiskt gav tre matchers avstängning, varav en gjordes om till böter. Är det ens kännsbart? Det som känns mest skrämmande är alla de andra glåpord som utdelas på plan, som aldrig hörs av domarna.
Det som jag inte riktigt förstår är varför man ens ska behöva provocera varandra genom skällord på planen? Var tar glädjen i sporten vägen? För är det inte det det ska vara?
Jag och Wille pratade lite om det här häromdagen, han har spelat ishockey sedan barnsben och han förklarade att "det bara är så på planen." Man blir lite övertänd eller förbannad och slänger iväg något skällord eller förolämpning. Varför måste man trycka ner sin motståndare? Visa bara att du är bättre istället.
Jag spelade innebandy tills jag var 17 år och jag fick aldrig höra något sådant, även om jag, kanske mer än andra, visade känslor på planen och var förbannad. Men jag skulle aldrig kunna tilltala en annan person på det viset.
Jag tycker det är himla synd att man inte gjorde ett krafttag inom ishockeyn när detta hände. Jag tycker att Sevc borde ha fått ett klart mer kännbart straff. Och jag tycker att han borde ha bett Rahimi om ursäkt i media för att försöka visa sina fans att han gjort fel och är man nog att be om ursäkt.
